Fredagen den 9 maj.

Nu är det fredagen den nionde maj och våren börjar övergå till sommar. I Lund är det varmt och behagligt, även om värmen känns en smula ovant. Lite vårstädning har man hunnit med idag och helgen står inför dörren. Vad helgen inbjuder till vet jag ej, men det är inget som oroar mig. Jag kommer att ägna mig en del åt vissa självanalyser för att mentalt kunna samla nya krafter inför den kommande perioden. Det finns en del problem som jag önskar lösa innan de förvärras. Som ordspråket säger: det gäller att ta tjuren i hornen.

Angående Burma…

Naturkatastrofen i Burma har väl ingen kunnat undgå. Genom den mediala bevakningen tar man del av de ständigt stigande dödstalen och den materiella förödelsen som är enorm. Jag hyser stort medlidande och känner en stor sorg inför det faktum att så många människor har förlorat sina liv. Samtidigt är det upprörande att behöva beskåda regimens beteende och handlande i denna katastrofala situation. Att Burma är en diktatur förvärrar ytterligare tillståndet för det burmesiska folket som redan innan cyklonen levde i förtryck och tyranni. Nu talar olika Burma-vetare och statsvetare om att cyklonkatastrofen kan försvaga regimens ställning och så småningom leda till en större folklig resning. Men i nuläget har brutala cyklonkrafter orsakat Burmas folk oerhörda lidanden. Jag hoppas att regimen sväljer sin ”nationella” stolthet och släpper in de internationella biståndsinsatserna som kan rädda många burmesers liv. 

Om veckan hittills…

Om veckan hittills vill jag säga att den har präglats av mina privata göromål och inre meditationer som dock inte är särskilt buddhistiskt influerade. Jag är glad för att mamma äntligen får prata med en annan person som står utanför vår lilla familjegemenskap. Förhoppningsvis kan det fortsätta på den vägen och utvecklas till en större social och kommunikativ kontakt som bryter hennes långvariga sjukdomsmönster. Jag vill i alla fall tro på detta. För övrigt har veckan innehållit vissa diskussioner med såkallade arbetsförmedlare som mest tänker i ekonomiska och rationalistiska termer. Det är inte frågan om något förtal utan bara fakta om den nya arbetsmarknadspolitiken som säger sig utgå från individen och vill konstruera ”de nya jobben”, vilket är ett eko från valrörelsen 2006. Vi får se hur det går med det ”nya” AMS. För min del efterfrågas en både aktivistisk, interventionistisk och humanistisk/mänsklig arbetsmarknadspolitik som är politiskt oberoende. Vad som sker härnäst ber jag om att få återkomma till.

Åter helg…

Då är det åter helg och veckan går mot sin slutfas. Jag har inga kommentarer rörande mitt eget liv, utan tänker reflektera över veckans stora händelse: Arbetarrörelsens Första Maj-manifestationer och demonstrationer runt om i landet. Denna gång samlades större skaror än under tidigare år, vilket kan tolkas som en reaktion mot den borgerliga regeringens politik. Socialdemokratin och vänstern söker naturligtvis mobilisera sina potentiella väljargrupper, främst inom LO och TCO.

Jag har följt med nyhetsbevakningen och mediernas rapporteringar, vilka i många fall intog en kritisk hållning till Första Maj-talens politiska budskap och innehåll. Flera borgerligt sinnade medier ansåg att socialdemokraternas reformförslag saknade konkretation och substans. Likaså menade man att socialdemokratins skattepolitik är vag och obestämd. Att övertyga majoriteten om nödvändigheten av att höja skatten för att kunna värna och stärka välfärden kan bli svårt för socialdemokratin, som samtidigt uppträder vacklande i skattefrågan, hävdade borgerligt sinnade debattörer. Naturligtvis säger logiken att diverse borgerligt sinnade medier intar en negativ och kritisk syn på det socialdemokratiska budskapet under Första Maj. Emellertid tror jag att årets Första Maj-demonstrationer och möten gav vissa signaler om en politisk uppryckning inom den svenska vänstern i sin helhet.

För övrigt kan noteras att även delar av borgerligheten har tagit till sig Första Maj för att nå ut med sin politik, som t ex moderaterna och kristdemokraterna. Således börjar Första Maj utvecklas till en allmänpolitisk dag. Dock får det aldrig glömmas att Första Maj är en omistlig del av den svenska arbetarrörelsen. 

Angående EU

Att diskutera om EU kan man göra på många olika sätt och utifrån skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag skall här inleda en egen diskussion om EU som läsaren får ta för vad den är. I vardagssammanhang brukar det allt som oftast talas om EU i negativa termer. För fortfarande uppfattas EU av många människor som en teknokratisk och byråkratisk maktapparat utan insyn och folklig förankring. Att Europaparlamentet har fått växande betydelse inom olika politikområden och att dess ledamöter utväljs på demokratiskt vis spelar ingen roll för det stora flertalets negativa syn på EU. Enligt mångas åsikt är avståndet mellan EU och folken avgrundslik och unionens demokratiska underskott påtalas ofta av EU:s motståndare och kritiker. I sammanhanget tecknas också bilden av EU som uppdelat i ett A-lag och B-lag. EU ses också som en fragmentariserande makt som både vill klyva Europa och bilda en superstat med hegemoniska och centralistiska ambitioner.

Vissa kritiker hävdar att EU:s federalistiska strävanden hotar de europeiska nationernas, folkens och etniciteternas kulturella särart. Denna inställning representeras av främst de kulturkonservativa och nationalistiska rörelserna, vilka i spåren av den europeiska integrationen upplever en renässans och pånyttfödelse. Det folkliga stödet för just nynationalismen har ökat i dagens Europa. Det kan ses som en reaktion mot EU, men också som en protest mot diverse inrikespolitiska misslyckanden på det nationella planet. Inte sällan framträder hos dessa grupper ett syndabocks-resonemang som riktas mot det politiska etablissemanget och olika etniska minoriteter. Resultatet har blivit att nationalistiska partier och rörelser i bl a Frankrike, Belgien, Österrike och Danmark har uppnått relativt stora elektorala framgångar. Denna utveckling har inte varit gynnsam för EU:s folkliga legitimitet. Emellertid finns det starka motkrafter inom unionen från både vänster till höger som tillsammans kan bemöta och konfrontera nynationalismen. Inom Europaparlamentet pågår denna strid som stundom är hätsk och inflammerad. Jag väljer att stanna här tillsvidare, men kommer att återkomma i ämnet.

Lördag… Om svenskt försvar…

Det är åter lördag och jag har ägnat mig åt de vardagliga bestyren. Jag har lyssnat på radion och nyheterna där regeringen har beslutat sig för att investera i en ny JAS-modell som garanterat blir kostsam för staten. Uppenbarligen vill man sälja JAS-plan till Norge som ställer motkrav. Ja, vad skall man säga egentligen. Den kommande försvarsbantningen kommer att få svåra konsekvenser för det svenska militära försvarets förmåga att upprätthålla den territoriella integriteten. I klartext har Sverige ett mycket svagt och bristfälligt nationellt försvar. Om detta kan man ha olika åsikter och uppfattningar. Jag är ingen militärisk människa, men känner en oro för vår nations försvarspolitiska situation. Jag anser att en demokratisk stat som Sverige behöver ha ett fungerande, effektivt och starkt försvar både under freds- och krigstider. Vi skall inte inbilla oss att NATO, utan motprestation, automatiskt ingriper till vårt försvar. Dessutom är fortfarande EU i avsaknad av en gemensam federal militärmakt. Att det försvars- och säkerhetspolitiska läget i Europa och i vårt grannområde förnärvarande är stabilt är ingen garanti för att det alltid kommer att vara så. Den geopolitiska situationen kan faktiskt snabbt förändras om den auktoritära nyordningen i Ryssland fördjupas och cementeras, vilket skulle kunna utlösa pånyttfödd rysk aggression gentemot väst och även Skandinavien. Under sådana förhållanden är det viktigt att Sverige har en fungerande militär beredskap. Det är därför angeläget att riksdag, regering och berörda remissinstanser agerar konstruktivt och blir överens om en långsiktig försvarspolitik som kan värna om nationens säkerhet och suveränitet.

Det var ett tag…

Det var ett tag sedan jag skrev, men nu är det dags igen. Jag hörde att nyligen att det kan vara hälsovådligt att blogga alltför mycket. Jag antar att stressen och prestationsångesten tar överhand. Men i mitt fall handlar det snarare om andra faktorer och delvis skrivkramp. Jag kommer nog aldrig att bli ett fullödigt bloggproffs. Dock har jag mina skrivarambitioner. Förmodligen tänker jag föra en slags ”dagbok” och söka reflektera över de händelseförlopp och fenomen som berör mig.

Angående politik o media…

Inom politikens värld pågår det ständiga dramatiska händelseprocesser som sätter sin prägel på mänskligheten. Det är genom de mångskiftande medierna som vi medborgare får information och kunskaper om den politiska och samhälleliga utvecklingen. Naturligtvis finns det stora fördelar med den mediala nyhetsbevakningen under förutsättning att det råder medial frihet och oberoende. Som medborgare erbjuds man många olika medier och den mediala valfriheten är total. Att det finns mediamoguler som strävar efter monopolställning är dock oroande då det fria och oberoende ordet på sikt kan hotas.

Sambandet mellan politik och media är som bekant väldigt tydligt. I många fall är relationen mellan dessa fenomen ömsesidig och de är inte sällan beroende av varandra. Jag rabblar mycket nu men jag tror att utan politikens alla dimensioner förtvinar media och vice versa. Hur som helst spelar medierna en stor roll för politikens innehåll och genomslagskraft. Det är genom media som det politiska budskapet verkligen når ut till en bredare publik. I hela världen och i Sverige är det uppenbart att politiker och politiska partier på alla kanter är beroende av medierna för att få ut sitt budskap. Jag är medveten om denna sitution, men saknar kraften av en mer medie-oberoende politisk kultur baserad på folkrörelsetanken. Samtidigt är de fria och oberoende medierna en omistlig del av det demokratiska samhället. Härvid kan man tala mycket om.

Politik…

Begreppet och fenomenet politik är verkligen vittomfattande och komplext. Politik omfattar verkligen mycket här i livet. För politik handlar långtifrån bara om formellt beslutsfattande, utan också om så mycket mer. Politik kan vara en diskussion eller en debatt kring en kommunal angelägenhet som exempelvis hur avfallet skall hanteras. Det kan också röra sig om en strid om ordförandeposten i en lokal bostadsförening. Politik kan också handla om en manifestation för miljön eller freden. Ja, i princip kan allt definieras som politik. Naturligtvis hänger politik samman med makt, vilka står i symbios med varandra.

 Jag tycker att det är kul att tala om politik i de här generella termerna. Därför tänker jag återkomma i ämnet.

Nu var det…

Nu var det ett tag sedan jag formulerade mig i detta forum. Varför inte förrän nu? Ja, det beror på olika försvårande omständigheter som har gäckat mina skriverier. Men man får inte ge sig utan fortsätta kampen för det fria ordet. Mitt privatliv har denna vecka präglats av diverse stressiga episoder som varit irriterande. Dock förefaller det som en del problem har nått sin lösning. Jag har kommit igång med en del projekt som kanske kan leda mig till framgångar inom vissa områden.