Naturkatastrofen i Burma har väl ingen kunnat undgå. Genom den mediala bevakningen tar man del av de ständigt stigande dödstalen och den materiella förödelsen som är enorm. Jag hyser stort medlidande och känner en stor sorg inför det faktum att så många människor har förlorat sina liv. Samtidigt är det upprörande att behöva beskåda regimens beteende och handlande i denna katastrofala situation. Att Burma är en diktatur förvärrar ytterligare tillståndet för det burmesiska folket som redan innan cyklonen levde i förtryck och tyranni. Nu talar olika Burma-vetare och statsvetare om att cyklonkatastrofen kan försvaga regimens ställning och så småningom leda till en större folklig resning. Men i nuläget har brutala cyklonkrafter orsakat Burmas folk oerhörda lidanden. Jag hoppas att regimen sväljer sin ”nationella” stolthet och släpper in de internationella biståndsinsatserna som kan rädda många burmesers liv.