I nutidens Sverige är det inte lätt att befinna sig utanför den reguljära arbetsmarknaden mot bakgrund av det rådande politiska läget och förändringarna inom AMS. Nyordningen inom hela det arbetsmarknadspolitiska fältet sägs syfta till skapandet av nya jobb och stimulera företagandet. För vissa kan den ”nya” arbetsmarknadspolitiken säkert vara gynnsam. Men för många redan svaga och utsatta individer och grupper innebär den sådana påfrestningar som ytterligare försämrar deras situation på den öppna arbetsmarknaden. Att dagens arbetsmarknad dessutom är väldigt konkurrensutsatt och konjunkturkänslig är också en försvårande omständighet. Det kan vara svårt för många som vill arbeta men som inte får något arbete trots stora ansträngningar. Därtill är trycket på de arbetssökande massivt och flera krav ställs på dem i syftet att upprätthålla den politiskt sanktionerade arbetslinjen. Att prioritera full sysselsättning är naturligtvis riktigt i sig, men det får inte slå hänsynslöst på de mest svaga och utsatta i samhället. Att tidsandan är hård och kravfull får sina konsekvenser.
