Om tid…

Nu är det åter natt och lördagen har infunnit sig. Tänk vad veckorna och tiden överhuvudtaget går fort. Det känns som att man inte hinner med allt det som man vill göra. Tiden verkar inte räcka tid trots idelig planering. Men det är inget man kan göra något åt. Tidens fortskridning kan ingen hejda eller bromsa. Tiden fortsätter obönhörligen vidare, oavsett vad vi anser om den. Ja, så är det.

Efter valet 2006…

Efter valet 2006 skulle jag vilja konstatera att det politiska landskapet är delat och polariserat. Den svenska blockpolitiken är cementerad och begrepp som högern och vänstern är högst levande. Att tala om ideologiernas död är knappast sant och har väl aldrig varit det. Den Tingstenska ideologi död-tesen har aldrig stämt in med den faktiska verkligheten och allra minst idag. I den svenska politiken står förnärvarande borgerligheten och socialdemokratin-vänstern långt ifrån varandra både sakpolitiskt och ideologiskt. Miljöpartiet har förvisso band med främst socialdemokratin, men i många sakfrågor samarbetar partiet med de borgerliga.

Naturligtvis finns det också likheter mellan de politiska blocken och inom olika sakpolitiska områden är det ibland svårt att särskilja skillnaderna mellan högern och vänstern, vilket också påpekas i samhällsdebatten och i flera medier. Stundom hävdas det att de borgerligas och socialdemokraternas jobb-politik och ekonomiska politik överhuvudtaget inte skiljer sig så mycket från varandra. Likaså i synen på EU och dess funktioner. Här tror jag att den svenska konsensus-traditionen spelar en viktig roll. I den ständigt pågående debatten och diskussionen förhåller det sig också så att argumentationen påverkas av en gemensam politisk kultur, något som kan göra det svårt att avläsa de konkreta politiska och ideologiska skillnaderna och olikheterna.

Jag tror att det är positivt för både det politiska engagemanget och demokratin att det finns en tydlig skiljelinje mellan de politiska alternativen i dagens Sverige.

Varför klagar så många…

Varför klagar så många på allsvenskan och dess utökning av lag? Jag anser att kritiken och de negativa reaktionerna i hög grad är oberättigad och missvisande. Förvisso saknar de allsvenska lagen sådan internationell klass som fordras för att kunna hävda sig ute i Europa. Det är numera sällsynt att något svenskt klubblag lyckas internationellt. Helsingborg var nära att avancera vidare i UEFA-cupen, men föll mot Eindhoven. Dock var det ett tappert försök. De övriga lagen däremot har haft det tyngre och oftast stupat mot diverse europeiska lag av andra rangen.

Utifrån ett historiskt perspektiv vill jag inte betrakta allsvenskan som sämre kvalitativt sett än tidigare. Spelkvaliteten och spelarmaterialet håller tvärtom högre klass. Publikt råder det renässans. Den massmediala bevakningen och uppmärksamheten är åtskilligt större och bredare än vad det förr om åren. Allsvenskan har lockat till sig många internationella spelare och även tränare. Allsvenskan och lagen är mer professionella och ambitiösa. I sin helhet har allsvenskan moderniserats och blivit mer attraktiv och intressant för allmänheten. Bara det faktum att det finns så många åsikter och meningar om allsvenskan säger en hel del om dess stora betydelse. Enligt min åsikt borde allsvenskan värderas högre och kritiskt granskas utifrån sin faktiska situation.